Bäckenfraktur

Bäcken- och höftfrakturer är vanliga skelettskador hos äldre. Frakturerna orsakas ofta av en kombination av skelettets skörhet och en kraft riktad mot benvävnaden, vanligtvis ett fall. Majoriteten sker inomhus, vilket ger en jämn fördelning över året. Även yngre kan drabbas, men vanligen är då traumats svårighetsgrad större.
 

Högenergiska bäckenfrakturer är allvarliga och kräver direkt behandling på grund av stor risk för livshotande blödning. Stabilitetstesta aldrig eftersom detta kan förstöra koagler från stor venös blödning och återstarta en stor blödning.

Vid misstanke/tecken till bäckenfraktur sätts en T-pod i nivå med trokanter major femoris samt benen inåtroteras (tejpa fötter mot varandra alternativt korsa benen).

T-poden sätts inte över os ilium eftersom t-poden riskerar att glida ur läge samt försvårar en eventuell bukoperation med packning mot blödning. Vid högenergetisk bäckenfraktur är det oftast aktuellt med operativ fixation, men kan även slutbehandlas med T-pod. Tecken till bäckenskada kan innefatta smärta, asymmetriskt bäcken, blod per rectum, vaginalt eller från uretra alternativt hemodynamiskt instabil patient. Vid högenergiskada risk för skada på uretra, nerver och viscera.

Klassificering enligt Tile:
• A Stabil ring
• B Rotatoriskt instabil, vertikalt stabil (Open book)
• C Rotatoriskt och vertikalt instabil (lös bäckenhalva)

BILD  (Öppnas i ny flik)

Klassificiering enligt Young-Burgess:
• Lateral kompression grad 1: ramusfraktur med samsidig kompression genom ala sakralis
• Lateral kompression grad 2: ramusfraktur med bakre dislocerad iliumfraktur
• Lateral kompression grad 3: lateral kompressionsfraktur samt kontralateral anterioposterior skada
• Anteriorposterior kompression grad 1: symfysvidgning mindre än 2,5 cm.
• Anteriorposterior kompression grad 2: symfysvidgning mer än 2,5 cm
• Anteriorposterior kompression grad 3: SI-ledsdislokation med kärlskada
• Vertikal skjuvfraktur: lös bäckenhalva

BILD  (Öppnas i ny flik)

Enkla ringskador

Fraktur inom ramus superior och/eller inferior ossis pubis. Vanligen lågenergifraktur hos äldre patienter med osteopeni. Smärtlindring och mobilisering. Ej nödvändigtvis inläggning. 

Acetabularfrakturer

Förekommer vid falltrauma. Avgörande för val av behandling är vilken del av acetabulum som frakturerats, hur stor dislokationen är och patientspecifika faktorer. Kräver oftast inläggning och utredning med CT.
Förekommer även vid högenergivåld och då inte sällan med med luxation av caput femoris. Luxation åtgärdas akut.

Avulsionsfraktur

Unga idrottsaktiva med slitfraktur innefattande muskelfäste, ofta spina iliaca anterior superior. Symptomatisk behandling, operation kan övervägas. Aktivitet till smärtgränsen tillåten. Eventuell röntgenkontroll.  

Coccyxfraktur

 
Analgetika. Avlastning. Uppföljning via primärvården vid behov.

Sträckbehandling

Om patienten behöver bäckenoperation kan det bli aktuellt med sträckbehandling. Detta ordineras vanligtvis av bäckenopererande ortoped på US. PM Sträckbehandling.