Barn - fotled




Supinationsvåld hos ett barn med kraftig svullnad och ömhet över laterala malleolen och normal röntgen kan vara en fraktur genom tillväxtzonen (s k Salter-Harris I). Den är stabil men ger smärta under en längre tid än en vanlig distorsion. Man får belasta på foten till smärtgränsen. Frakturer runt fotleden hos barn är annars inte så vanliga, kontakta ortopedjouren vid sådana tillfällen.

 
 
Salter-Harris indelning av barnfrakturtyper, extern bild.
 


Treplansfrakturer


Uppstår i slutet av tillväxten, när fysen vid den mediala malleolen börjar sluta sig.

DT/CBCT ska göras.

< 2 mm diastas och < 1 mm ledytehak = konservativ behandling med gips 4 v (röntgenkontroll och återbesök efter 1 v), annars operation.



Tillauxfraktur


Tillauxfraktur innebär att i stället för en syndesmosruptur i skadeögonblicket, så drar främre syndesmosligamentet loss ett större eller mindre benfragment från den antero-laterala delen av tibiaepifysen, Salter-Harris typ 3.

Hur stort fragmentet blir avgöres av hur långt fysslutningen i distala tibia, som börjar antero-medialt och fortgår i lateral riktning, har hunnit.

Är barnet så ungt att fysslutningen inte påbörjats alls uppkommer en fyseolys Salter-Harris’ typ 2, är fysen helt sluten uppkommer en konventionell vuxenfraktur (uni-, bi- eller trimalleolär) med syndesmosruptur. Således förekommer Tillauxfrakturer endast hos barn i puberteten. Skadetypen kan fastställas med DT.


Största tillåtna nivåhak i ledytan <2 mm, största tillåtna diastas är <3 mm.